Här är vi hemma hos Abraham och Eeva-Liisa Wakene, gamla goda vänner till familjen. De har en fyrarummare på Trädgårdsgatan i centrala Åbo med utsikt över bl a Mikaleskyrkan. Dokumenterade bl a en vacker blommande kinaros på deras balkong. Deras barn Hanna och Daniel studerar i Lund respektive Linköping. Daniel är framgångsrik handbollsspelare som rekryterats av en klubb i Linköping och Hannas specialintresse är sång. Eftersom barnen för tillfället är utflugna hade de två rum lediga till oss. Eeva-Liisa var mycket duktigt på korsstygnsbroderier. Titta på den fina kudden med en tupp på i "vårt" rum i sommarhuset och tavlorna på väggen på bilden på mig och pappa (eller vid en närmare titt så syns de nog inte på den bilden utan de fanns lite högre upp på väggen). Vi blev så väl omhändertagna av dem och särskilt spännande var det att få besöka deras sommarställe på Norrskata, Östergården i Enkis. Det är Eeva-Liisas föräldrahem. Tog bild på ett vargnät som de har spänt upp i taket. Eeva-Liisa berättade att alla gårdar måste ha ett sådant på den tiden. Vi sov där den första natten (1-2/9). Pappas födelsedag (80-år!) var den 2 september. Han blev uppvaktad med frukostbricka och sång på morgonen. Jag hann också med att bada i deras fina bastu. Tyvärr blev jag lite förkyld den natten troligen efter att blivit blöt om fötterna när jag gick omkring i det höga våta gräset med fel skor. Efter uppvaktningen på morgonen åkte vi runt på Norrskata och tittade bl a på prästgården och kapellet. Vi bodde i den prästgården (det vita huset) i tre år (1961-63). I denna by var det inte så många kvar i livet som pappa kände, men vi träffade två barnbarn till pappas vänner och paret Werkkonen. Efter Norrskata åkte vi tillbaka till Åbo. Jag som har svårt att klara mig utan internet och dator och inte lyckades ansluta min dator till något trådlöst nätverk i Wakenes lägenhet var tvungen att ta mig ut till ett cyberkafé i centrum av Åbo. På kvällen besökte vi pappas vänner Ralf och Lisa Karlsson som bor i en fin våning på Eriksgatan. De var nyss hemkomna från sitt sommarställe på Houtskär. Pappa prästvigdes tillsammans med Ralf Karlsson för drygt femtio år sedan. De s k prästbröderna och deras fruar har träffats en gång varje år för att fira minnet av prästvigningen. Onsdagen den 3 september bar iväg ut i Åbolands skärgård igen. Denna gång mot Hitis - min födelseort - som jag inte besökt sen dess. Vi bodde där under två somrar och en vinter (1959-61). Klicka på kartan så får ni en översiktsbild av hur stor skärgården är. Vi åkte med två färjor först en kort sträcka mellan Rövik och Lövö och sen mellan Kasnäs och Hitis/Rosala. Den senare tog 25 minuter och vi fick vänta i Kasnäs en dryg timme. Redan på den färjan träffade pappa en av sina "juniorpojkar" Bo Gustavsson som jobbade på färjan. Vi åkte först till Rosala där vi gick till handelsboden för att höra oss för om var pappas bekanta fanns. Vi träffade en snart 90 årig f d skollärare i Rosala, Trygve Holmström - mannen med de vackra rosbuskarna. Hans fru hade tyvärr dött för två år sedan. Därefter besökte vi en 87 årig dam som hette Gladys. Sen åkte vi till diakonissan Maj-Lis Eskils som bjöd oss på middag. Tillsammans med henne gick vi till hennes närmaste grannar Gunnar och Inga Hollsten som varit lärare i Hitis skola och som mina föräldrar umgicks mycket med på den tiden. Ingas syster Ebba Ljungqvist, som bor nära kyrkan, kom också dit. Vi hade en mycket trevlig dag. Det var spännande att få träffa goda vänner till mina föräldrar och höra dem berätta om gamla tider och om hur de har det nu. Efter det letade vi oss fram till den campingstuga som vi skulle övernatta i. Ägaren till Hitis Bed & Breakfast (eller Peti ja Puuro, säng och gröt, som det heter på finska) heter Hemming Eriksson var också en av pappas juniorpojkar. Han fixade en härlig frukost till oss och gjorde oss sällskap eftersom det var hans lediga dag. Sen visade han oss sin stora samling foton, tidningsurklipp och andra dokument och gamla redskap från sjöfarten och fiskerinäringen på ön. Han hade arbetat som fiskare i många år men ägnade sig nu åt campingen och att förädla och sälja fisk - främst rökt norsk lax eftersom det inte fanns så mycket fisk kvar i vattnen runtomkring. Dagen efter, den 4 september, visade diakonissan oss runt i kyrkan och prästgården. På vägen tillbaka till Åbo besökte vi ännu en gammal vän till pappa - snart 97 åriga Saga Strandberg från Sommarö på Hitis - som nu bodde på Hanna-hemmet i Dragsfjärd. Sista natten sov vi i Åbo och sen tog jag morgonfärjan tillbaka till Stockholm (TALLINK Silja's Galaxy) som avgick kl 08.15. Det blev en vilsam dag på havet då jag största delen av dagen satt i pianobaren och läste och svarade på mail, samt läste nättidningar och stickbloggar. Kl 18.15 var jag framme i mitt kära Stockholm där Björn stod och väntade med bilen. Tack pappa och alla andra som gjorde detta till en minnesvärd resa!
2 kommentarer:
Så roligt att få läsa om din hembygd, Gunilla! Det här inlägget har jag helt missat men fann det nu.
Tänk vilken skillnad på liv då och nu: vargnät, inget Internet, inga tvättmaskiner...vi har det allt bra nu eller hur?
Kram,
Åsa
Men Åsa då! Nu har du nog missförstått det hela. Det är inte rätt att kalla Åbolands yttersta skärgård för min hembygd. Jag råkade bara födas (egentligen på BB i Helsingfors - fick flyga helikopter i mammas mage till Åbo) när mina föräldrar var "placerade" där (Hitis alltså) under ett år när min far var nyutexaminerad präst. På Norrskata bodde vi sen ett par år och sen kom vi till Helsingfors. Och det där med vargnät var inte aktuellt på "min tid".
Men jag håller med om att det är bra med internet och tvättmaskiner! Har blivit så beroende att jag nu tagit mig till jobbet för att fixa betalningar, läsa mail, bloggar och kommentera... när Internet inte är åtkomligt hemma sen i onsdag. Tror att det är vårt modem som är trasigt och Comhem kan inte hjälpa oss förrän på onsdag denna vecka!!!
Skicka en kommentar